Fönvågor
Från övningsdagarna på Svenska Frisörskolan
Förhoppningsvis* sista dagen på Svenska Frisörskolan Stockholm
Det har i alla fall varit hur kul som helst att träffa alla igen OCH att ha fått en klarhet i vad som verkligen gäller för oss nu när det blir nya regler. Det känns hur skönt som helst!
Om några dagar kanske jag kommer att komma med rikitgt goda nyheter. HOPPAS!
Ikväll ska jag bara ta det lugnt. Förs här hemma hos mormor och morfar där jag sitter för tillfället och sedan hemma med min älskade pojkvän. Det är trots allt mycket jobbigt att pendla. Tänk att jag gjorde det i hela fem månader!
*Man vill självklart träffa alla igen, elever som lärare, men ett återbesök betyder dessvärre nog att man inte har klarat gesällprovet. Det vill jag ju göra.
Någon födelsedag, 2008-2009?














Mot Stockholm
Igår blev det vildare än vad jag hade räknat med. Kvällen började lugnt. Vi gick ut och åt, thaimat. Sedan började vi dricka lite hemma hos oss. Det slutade med att vi stod och dansade hela kvällen och en bra bit in på natten hemma hos Fredde. Men det var grymt roligt!
Idag mår man som förtjänat. Har mått illa, men efter att ha gått en sväng runt kvarteret blev det bättre. Ännu bättre blev det när älskling kom hem med en calippo till mig.
Snart GG. Sedan ska jag lägga upp en massa gamla bilder igen.
Saturday
Härliga minnen





Skratta eller gråta?
Förresten, en annan sak som stör mig så otroligt mycket är det att barnen (nu kommer jag såklart inte ihåg kommun det var, spelar ingen roll iofs) inte ska få baka lussebullar och pepparkakor till jul för att kommunen ska spara pengar. Vad är det för idioti?? Klart som fan att barnen ska få julpyssla!
Samtidigt sitter toppolitikerna och får bidrag för sina lyxlägenheter fastän de redan har en inkomst som en vanlig människa ens kan drömma om.
Vad är det som är åt helvete, Sverige?
JÄVLA BILISTER
Jag har haft en redig otursdag idag!
Jag gick in med höften i träsoffan på jobbet. Det gör grymt ont trots att det är flera timmar sedan nu.
Sen får jag sluta en halvtimme tidigare, vad händer då? Självklart tvärstopp på e18! Det tog mig nästan 50 minuter att ta mig hem, i vanliga fall tar det 12-13 minuter. Och vad arg man blir sen, på alla bilister som kör om när det är KÖÖÖÖ.
Är halva Sveriges befolkning verkligen helt hjärnslöa? Jag menar om de kör om, sedan tar omkörningsfilen slut och de måste in i högra filen igen, och det är kö? Det bidrar ju till att det blir HELT STOPP i trafiken när de måste tränga sig in emellan oss som tålmodigt och snällt väntar på att få komma fram.
IDIOTER!
Stackars människa som kvaddat sin Porse.
Sommaren 2009















Min första bil




Jag har inte glömt
Jag sitter och spelar bingolotto med min älskade pojkvän hemma hos min älskade mormor. Vi ska snart åka hem. Så det är bara att hålla utkik.
BC MIRACLE OIL (Schwartzkopf)

Goodiebags


Laddar upp
Med kaffe och pepparkakor för att klara av en slitsam förmiddag med att packa upp varor.
Men hur fan tänker transportfirmor? Förr har de alltid packat sakerna i stora kartonger och de har varit snälla och burit in varorna. Nu kommer jag till jobbet och de har ställt en hel jäkla lastpall full med kartonger utanför dörren. Ska jag med hjälp av tankekraft flytta dessa varor in i salongen hade de tänkt? För annars hör det ju till vanligheterna att man har en truck på en frisersalong, eller hur va? Åhh! Bara att sätta igång, yeey!
Någon lokalfest någon gång (2007-2008?)








På ett sätt är det kasst att bara ha bilder från sin egna kamera, man är inte med själv.
Världens bästa längtan
Ja, jag längtar till jul, och jag kan helt ärligt inte förstå att vissa inte tycker om den alls. Alla älskar väl julen? Själv blir jag som ett litet barn. Jag tycker det är skitkul att köpa julklappar och att slå in dem, men det roligaste av allt är att sedan få ge bort dem. Jag älskar att ge bort!! Visst är det kul att få också såklart.
Å så tycker jag om att julpynta, tända ljus, julbaka och göra allt annat som hör julen till.
Jag är muppig och jag kan inte rå för det.
Hm
Som vanligt blir det helknäppt när man mobilbloggar. Nej, det var inte meningen att det skulle bli två bilder på blomman. Men ni får helt enkelt ta det.
Badrum+blomma
Vårt badrum är pyttepytte
Någon fest, någon gång (2009?)



(Tja prillan)









Bilderna blev sämre..



..och sämre..

..sedan pajade kameran, vilket Amelie tyckte var väldigt jobbigt.. :'(
Fortfarande 2009
Jag får helt enkelt försöka lite senare.
Nu tar vi ett par fler bilder.
Förfest innan utgång i E-tuna, vintern 2009 (I min förra LILLA etta. När jag skulle resa mig upp ur sängen ramlade jag ner i soffan för att det var för liten plats att hålla balansen på emellan):



Det blev inte roligare än såhär på en förfest för två. Haha!
Hemkommen från IKEA

Duschdraperi, jag rev ner mitt gamla för ett par dagar sedan, det var äckligt.

Slängde även min äckliga gamla badrumsmatta så det fick bli en ny sådan också.

En konstgjord krukväxt då mina kissemissar är hungriga emellanåt.
En fest i Eskilstuna 2009






IKEA (+ några till)
Det blir snart IKEA med mormor.
Dåligt med jobb på eftermiddagen resulterade i att jag tog ut en halv semesterdag. Skönt!
Nu ska jag bara sitta och vänta på att hon ringer.
Fler bilder kommer upp i kväll för er som är förväntansfulla. Eller jag hinner nog slänga in ett par st nu också.
Snöbollskrig 2009
Gamla bilder
Jag börjar med vintern 2009? Enjoy!



















Om ni älskar nitar..

Finns även i svart men jag tycker personligen att nude är snyggare i denna modell. Trots att jag är mycket svag för svart.
Red shoes
Jag hittade ett par på Scorett som var gjorda av mocka. Bra snygga. Dessutom var det halva priset på dem. MEN, mina lilltår klämdes en aning, för de är riktiga knubbisar. Ibland skrattar jag åt dem.
Eller så kanske man ska strunta i pumps och köra på ett par kängor i skinn i stället?

Från have2have.se

Från nelly.com

Från brandos.se
Eller så leker vi lite med tanken..

Jag är lite småtänd på de här snyggingarna..
Mardrömmar som förstör nätter
I förföljelsedrömmen, som var äckligast att vakna efter (eftersom att min pojkvän låg och sov lugnt och stillsamt efter det att jag drömt om honom) hände det en massa konstiga saker. Jag kommer inte ihåg alla händelser. Men en som jag minns klart och tydligt är att jag ber en killkompis att följa med mig hem och hålla mig sällskap tills det att min kille kommer hem från jobbet, då jag var rädd för att den här mannen skulle leta upp mig och göra mig illa. Han ställer såklart upp, tydligen jobbar min pojkvän natt. Så jag och min killkompis går hem till mig och vi stänger och låser dörren. Sedan sätter vi oss i soffan. Vi somnar. Jag vaknar av att ytterdörren är helt öppen och står vaggar fram och tillbaka. Jag blir skiträdd och flyger upp ur soffan för att springa fram och stänga och låsa dörren. Samtidigt hör jag någon som springer uppför trapporna, mot min lägenhet och jag förstod att det var han. I panik får jag tag i dörrhandtaget och smäller igen dörren, så hör jag att mina nycklar fortfarande sitter kvar i låset!! Jag måste alltså öppna dörren igen och jag har inte en aning om hur lång tid jag har på mig innan han är framme och rycker dörren ur min hand. Jag sträcker ut handen, får ur nycklarna, ser honom, stänger och precis när jag låser rycker han i dörren! Jag kikar ut genom det titthålet och ser honom stå och hånle.
Det äckliga med den här drömmen är att det faktiskt är en riktig person, som jag har varit i kontakt med, som faktiskt skrämmer mig.
Så jag vaknade i pankik, svettig. Dennis håller om mig, jag har två täcken på mig. Jag har nog aldrig känt mig så trygg efter att ha vaknat upp sådär. MEN, det fanns bara ett litet problem. Det var för varmt att ligga in mot väggen, med två täcken och en varm Dennis runt omkring. Till slut tänkte jag "Ähh, jag offrar mitt liv för att få ligga lite svalare och så hoppar jag över till andra sidan sängen." Och det kändes seriöst SÅ allvarligt just då.
Julklänning hemklickad


Från nelly.com
Några partyklackar
Jag radade upp några par av mina partyklackar igår och tog kort på dem. Jag kom underfund med att jag har väldigt få färgglada skor, jag älskar ju svart. Men samtidigt har jag ju även mycket svarta kläder och då kan det vara lämpligt med färgglada skor. Nästa skoköp blir nog färgglatt!
God morgon
Ibland funderar jag på hur skör människokroppen egentligen är? Jag har en kund sedan en lång tid tillbaka som helt plötsligt började få utslag/eksem, till en början bara i nacke, nu har hon över hela kroppen. Hennes vardag har förändrats helt då hon måste ta mediciner, salvor, åka till sjukhus osv..
Samtidigt hör jag hur min chef pratar med någon i telefonen och låter upprörd. Det visar sig att en bekant till henne har genomgått en ögonoperation som misslyckats. Ögonen, vad gör vi utan dem då? Jag vill inte leka med den tanken.
Idag ska jag bara uppskatta att den enda belastningen jag har är en förkyldning och ett relativt jobbigt eksem på ETT finger. Peppar peppar..
Deep thoughts
Du sköter ditt jobb.
Du kommer hem och tar tag i vardagssysslor.
Du tittar på TV tills du blir för trött och går och lägger sig.
Samma sak, varje dag.
Det du ser fram emot är helgen, sorgligt nog, för det är då du ska supa dig redlös, kladda på någon i förhoppningarna att få med dig någon hem för att ligga med (misslyckas dock varenda gång), gärna slåss ett par gånger och se till att spendera natten i en fyllesäll i polishuset.
Beskrivningen känns som ett typiskt "Svenneliv" som de flesta som bor i en mindre stad eller ort lever. Men hur skulle det vara om vi i stället skulle ha varit framgångsrika affärsmän/-kvinnor, i en stor stad där alla som bor på rätt sida av staden är överklass. För här går det inte att bli något, eller?
På en plats där ingen som har ett höjdarjobb bor. En plats där ingen är rik och i stället gör det bästa av det de har för en någorluna bra livskvalité.. Nej men en sådan inställning kommer du aldrig att bli något, aldrig bli rik eller bli namnet på vikiga människors läppar.
Måste man flytta för att bli något? Vill man ens bli något? Är det något som hindrar en för att bli något?
Det är funderingar som kan funderas på, länge.
Jag lever ett bra liv, har en underbar pojkvän och en familj som alltid ställer upp.
Dock saknar jag mina vänner som har flyttat härifrån och byggt upp ett nytt liv på annat håll. Jag har funderat och jag har kommit fram till att jag trivs där jag är, och jag ska inte göra det bästa av situationen, jag ska sätta mig i en helt ny situation, jag har bara inte kommit på hur.